Idag var det säsongspremiär för ett program på svensk TV som vanligtvis brukar ha höga tittarsiffror, Antikrundan i SVT Jag vet inte vad det är som lockar, kanske att det väcks ett hopp om att skräpet som finns på vinden är värt en förmögenhet.
Givetvis så visas bara en bråkdel av de föremål som kommer in till programmet. Självklart så kan man känna glädjen med folk som uttrycker sin förvåning att prylen de har med sig är värd 150.000.
Men, det roligaste är att höra alla de som inte har en aning om någonting, men ändå haft turen att ha ett föremål som producenterna tycker är värt att få visas, när expeterna talar om vad de har i sina ägor så är deras svar, “ja”, “ja, just det”, “Ja, precis”, när det så tydligt lyser igenom att de inte vet ett skvatt. Ett “jaha” kan man förstå lite enklare.
Sedan man även man ha lite skadeglädje åt de besvikna kärringarna som tror att de har en riktig dyrgrip, när det visar sig att skiten knappt är värd mer än resan till inspelningsstället.
Läs även andra bloggares åsikter om antik, antikrundan, antikvitet, fynd, glädje, kärring, skräp, svt, förvåning, vind, SVT, TV
